Vindkraftspark längs Hållnäs kust, hot eller möjlighet? - Synpunkter från kvartalsfika

Det är nu en dryg vecka sedan vi hade kvartalsfika med tema vindkraft angående de vindkraftsparker som planeras att anläggas utanför Hållnäs kust. Det är som bekant tre olika parker som utreds för närvarande och den som kallas Najaderna, vars verksamhetsområde ligger inom Tierps kommun, var den som främst diskuterades på kvartalsfikan som hölls i Gröna lund den 14:e september. Mötets syfte var att samla in synpunkter och frågor gällande havsbaserad vindkraft i Hållnäs närhet. Till vår hjälp hade vi Jenny Breslin som bistod med kunskap om ämnet och processen vid bildandet av vindkraftsparker och med att genomföra en så kallad SWOT-analys.

SWOT står för Strengths (Styrkor), Weaknesses (Svagheter), Opportunities (Möjligheter) och Threats (Hot) och är ett hjälpmedel för att identifiera för- och nackdelar med olika saker och kan användas i många olika sammanhang. På kvartalsfikan fick alla deltagare först göra en egen SWOT-analys för vindkraft längs Hållnäs kust utan att prata med någon annan för att i lugn och ro kunna skriva ner sina egna tankar utan inspel utifrån. Deltagarna delades sedan in i grupper för att diskutera vad de själva kommit fram till och lyssna till vad andra hade skrivit. Tillsammans fick de under en längre stund gemensamt identifiera lokala styrkor och svagheter i Hållnäs som kan ge bra eller dåliga förutsättningar vid en etablering av en vindkraftspark i närområdet samt vad som gör Hållnäs till en lämplig eller olämplig plats för ett sådant företag. Grupperna skulle även identifiera vilka hot eller risker som kan komma utifrån med ett sådant projekt samt fundera på vilka möjligheter som kan dyka upp. Nedan finns resultatet från alla gruppers samlade SWOT-analyser.

SWOT-analys från kvartalsfika om havsbaserad vindkraft längs Hållnäskusten:

Lokala styrkor Bra geografiskt läge. Närhet till Gävle hamn. Intresse och engagemang hos lokalpolitikerna. Hållnäs har gott om plats för nyinflyttning och för fler jobb. Lokal kompetens av energiutvinning (Forsmark). Storsatsande industrier i närområdet kan generera tillväxt i Hållnäs.

Lokala svagheter Brist på lokal arbetskraft och lokala entreprenörer. De arbetstillfällen som dyker upp kan vara för specialiserade. Finns ingen hamn som i nuläget kan utgöra servicehamn som kan generera jobbtillfällen. Närhet till Natura 2000 område. Besöksnäringen är liten och kan vara känslig för förändring. Svagt lokalt intresse för vindkraft. Svängigt politiskt landskap som kan påverka långa processer.

Hot/risker Vindkraftverken stör landskapsbilden vilket kan påverka besöksnäring och fastighetsvärden längs kusten. Vindkraftverken genererar ljud och ljus som kan vara störande för både människor och djur. Finns det hälsorisker med elektromagnetisk strålning från verken? Eventuella arbetstillfällen kommer bara att skapas tillfälligt under byggfasen. Ägarskap – vem kommer att äga vindkraftsparken i framtiden? Kan utländskt ägande innebära risker för nationell säkerhet? Kan vindkraftsparken utgöra ett mål för fientliga krafter? Påverkan på liv i havet under byggfasen, t.ex. sprängningar. Miljöpåverkan – microplaster från rotorblad som inte går att återvinna. Slitage och skador på naturen av miljöfarliga ämnen. Vem ansvarar för nedmontering av verken när den tekniska livstiden är slut? Hur återställs bottnen efter avslutad drift? Hantering av bygdepeng - vem får pengarna? Håller bolaget vad de lovar om ersättning? Är vindkraftverken i vägen för lokal fiskenäring? Kommer elen som produceras att gynna Hållnäs eller blir den mest till nytta någon annanstans? Kommer lokala vägar att påverkas av transporter under byggfasen?

Möjligheter Ökad fossilfri elproduktion Bygden bidrar med elproduktion som kan användas regionalt och nationellt. Artificiella rev kan gynna lokalt liv i havet. Kan skapas arbetstillfällen. Vindkraftsparken kan minska trålning från stora fiskebolag och gynna småskaliga fiskare. Bygdepeng (ersättning till lokalt näringsliv och/eller föreningsliv) under hela parkens livstid. Kan skapa många olika möjligheter och finansiera lokala projekt. Även kommunen kan få ersättning via ökad fastighetsskatt.

Många intressanta frågor och synpunkter väcktes. Flera av ovanstående dök upp i samtliga grupper. Något som det pratades mycket om var logistik och ingrepp på miljön vid själva byggfasen av projektet. Hur ska vindsnurrornas delar fraktas ut i havet och från vilken hamn? Kommer byggandet av fundamenten till verken att skada livet på botten? Kommer det att skapas arbetstillfällen? Det var även många som nämnde risk för störning från vindkraftverken när de väl är byggda, att ljud och ljus kan färdas långt och påverka människor och djur. Kan det skada en redan skör besöksnäring? Det pratades också mycket om ägandeskap och många frågade sig vem som kan komma att äga vindkraftsparken i framtiden. Bygdepeng kan betalas ut från parkens ägare till lokalsamhällen där vindkraft byggs. Bygdepengen kan innebära ersättning som betalas ut årligen till lokalt föreningsliv eller näringsliv. Flera undrade hur man ska säkerställa att dessa pengar verkligen kommer till bygdens nytta.

Resultatet från vår SWOT-analys kommer vi att föra vidare till Eolus, det företag som vill anlägga vindkraftsparken, samt till kommun och länsstyrelse. Detta för att föra fram våra synpunkter och ge dem en chans att besvara våra frågor. Vi ska göra vårt bästa för att försöka sudda ut så många av frågetecknen ovan som möjligt.

Stort tack till alla som närvarade på mötet och som hör av er i efterhand. Era åsikter, frågor och synpunkter är viktiga och behövs till den här processen!