Obesvarade frågor från valdebatten

I samband med valdebatten den 23:e augusti samlade vi in frågor från hållnäsare till politikerna att svara på. Alla frågor hanns inte med att ställas under själva debatten och dessa har vi därför skickat via mail till samtliga partier för att de skulle besvaras innan valet. Flera av svaren kom dock in sent och valet har nu passerat men vi vill gärna publicera alla svar vi fått in för att man ska kunna se vad partierna tycker i olika frågor.

Tyvärr har vi inte erhållit svar från alla tillfrågade partier men vi har fått svar av: Centerpartiet, Kristdemokraterna, Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna. Vi tackar dessa partier för att de tagit sig tid att besvara våra frågor.

Nedan finner ni frågorna som skickades in och respektive partis svar.

Tema 1 – Hållnäs skola

Elever från Hållnäs bussas redan i dag till andra skolor för vissa lektioner, samtidigt som Ol-Anders skola i Skärplinge är hårt belastad. Skulle det vara aktuellt att i stället

bussa elever från Skärplinge till Hållnäs? 

C: Frågan har diskuterats tidigare i en fördjupad medborgardialog med deltagare med lokal förankring. Det som framkom var att det inte fanns något intresse hos de som avsågs bussas. Däremot är vi i Centerpartiet alltid öppna för att skolor samverkar på bästa vis utifrån de möjligheter som finns. Skulle det finnas ett nytillkommet intresse hos Skärplingebor att elever skjutsas regelbundet till Hållnäs skola kan frågan givetvis tas upp igen.

KD: Det är en fråga vi skulle vilja titta närmare på. Vi är för mer praktiska lösningar.

S: Tyvärr ser vi inte någon sådan möjlighet. Elever ska bussas så lite som möjligt under skoltid eftersom det tar tid från undervisningen, vi vill inte bussa på skoltid men när det redan görs ska det vara så få elever som möjligt. Här behöver vi i stället hitta smarta lösningar som ger eleverna mer undervisningstid och samtidigt använder kommunens skolor på ett bra sätt.

M: Ja, det kan bli aktuellt om intresse finns.

MP: MP i Tierp vill satsa på våra landsbygdsskolor, att bussa elever i ena eller andra riktningen är inte en bra lösning.

SD: Det kan man inte utesluta, även om bussning aldrig är någon särskilt bra lösning.

Hållnäs skola ägs i dag av TKAB. I folkomröstningen avgörs om

verksamhetslokalerna ska ägas av bolaget eller kommunen. Har en förändring av ägandet någon praktisk inverkan på skolans framtid?

C: Ett kommunalt ägande ger större möjligheter att samverka med lokaler kopplat till föreningslivet. Framförallt när det handlar om större projekt eller möjligheter att stadigvarande nyttja skolan utanför undervisningstid. Ett kommunalt ägande ger också en närmare dialog och effektivitet eftersom det är samma part (kommunen) som äger som bedriver verksamhet i lokalerna.

KD: Ett kommunalt ägande av lokalerna ger kommunen bättre möjligheter att se till skolans bästa och styra underhåll samt användning efter det, idag gör bolagsformen att annan hänsyn måste tas samtidigt som både invånare och folkvalda får försämrad insyn och påverkansmöjlighet.

S: Enligt den interaktiva karta som finns på Tierps kommuns hemsida ägs Hållnäs skola fortfarande av Tierps kommun. Det är framför allt nybyggda lokaler och lokaler där större renoveringar har genomförts som i dag ligger under TKAB, även om bolaget står för driften. Hållnäs skola har i dag renoveringsbehov och en del som behöver prioriteras är utomhusmiljön. En förändring av ägandet till bolaget skulle innebära fler steg vid en eventuell framtida försäljning av fastigheten. Alla verksamhetslokaler kräver beslut av kommunfullmäktige för att kunna säljas, oavsett var i kommunen de ligger. Det regleras också i kommunens ägardirektiv.

M: Skolan ägs idag av Tierps kommun (fastighetsägandet inom kommunkoncernen går att se på Tierpskartan/kartportalen). Ja, ägandet har en stor inverkan på Hållnäs skolas framtid. Kommunalt ägande: bättre insyn, styrning och kontroll över kommunmedborgarnas egendom. Bättre möjligheter för samverkan med föreningsliv.

Bolagsägt: Sämre insyn, sämre styrning och ingen kontroll när ägandet flyttas över från kommunen till en annan juridisk person. Föreningsliv kan t.ex. inte hyra direkt av TKAB.

MP: MP i Tierp är för att kommunala verksamhetslokaler skall ägas direkt av kommunen. Det ökar kontrollen, minskar kostnaderna och möjliggör en bättre samverkan med föreningar och civilsamhället.

SD: Det borde det inte ha.

 

Tema 2 – Äldre i Hållnäs

Ideella föreningar fyller ofta det sociala tomrum kommunen inte når ut till. Skulle ni vara beredda att öka det ekonomiska stödet till föreningslivet i Hållnäs, riktat mot äldre?

C: Kommunens föreningsstöd bygger på likabehandlingsprincipen, dvs oberoende av plats, alla kan söka lika för genomförda aktiviteter. Vi behåller gärna likabehandlingsprincipen då det i slutändan skulle bli stora orättvisor gällande behov som förändras. MEN det kan finnas andra bidrag att söka för civilsamhället kopplat till att starta upp den typ av verksamhet som efterfrågas. Ett exempel är Leaderstöd, både till större och mindre projekt. Kontakta gärna kultur och fritid så kan de hjälpa till att lotsa rätt i vad som är möjligt gällande extern finansiering. Kanske finns andra civilsamhällesaktörer (föreningar/samfund) som arbetar med denna typ av frågor? (finns intresse för vidare kontakt med kultur och fritid i denna fråga, använd angivna kontaktuppgifter för vidare lotsning).

KD: Vi menar att föreningslivet till stor grad bör bära sig självt med ideella krafter och medlemsavgifter, och att politikens främsta uppgift är att underlätta regelverk eller undanröja hinder för verksamhet. Men med det sagt kan det absolut finnas situationer då man stödjer även ekonomiskt eller materiellt, det är i sådana fall något som får bedömas baserat på vilket slags verksamhet som bedrivs och vad för slags stöd som önskas.

S: Vi socialdemokrater har som vallöfte att se över taxorna för att hyra kommunala lokaler, framför allt för barn och unga men också för äldre. För att stödet ska bli likvärdigt behövs också föreningsbidrag och liknande ses över. Här behövs en dialog med föreningslivet, men vi ser positivt på att stötta det lokala föreningslivet och vet hur viktigt det är för att motverka ensamhet bland äldre.

M: Vi vill se ett utökat kommunalt stöd gentemot föreningslivet men genom en stödfunktion hos kommunen likt den som idag finns för näringslivet, ”en väg in”/föreningssamordnare, där kommunen kan bistå med stöttning och kompetens för de ideella krafterna i att göra det de gör bäst. Och det gäller alla föreningar.

Vi vill också se en utökad samverkan mellan kommun och föreningsliv, men även föreningar sinsemellan, och se över möjligheter genom t.ex. IOP-avtal eller i kommunens upphandlingar.

MP: Ja, om pengarna gör nytta och det kan öka interaktionen mellan unga och äldre.

SD: Det kan bli svårt att ha ett sådant föreningsstöd riktat specifikt till Hållnäs pga likabehandlingsprincipen, men annars är det hypotetiskt möjligt. Det är värt att påpeka att det beror på kostnader och tillgång på resurser.

Vården är inte sammanhållen, helhetsansvar saknas, information brister och närstående

tvingas ta stort ansvar. Det är de vanligaste bristerna när patienter över 80 år och deras anhöriga klagar på vården visar en rapport från Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Lagar kan tolkas på olika sätt, hur ofta följer ni upp att biståndshandläggare och deras chefer är insatt i aktuella lagar vad det gäller bistånd till olika äldreboende? Att de följer lagen för sina beslut som ska ge våra äldre invånare en trygghet att bo kvar i Tierps

kommun.

C: Revisionen kan göra riktade granskningar. Verksamheterna genomför internkontroll gällande kvalitet. En bra fråga att lyfta vidare till det kommunala pensionärsrådet där denna typ av frågor tas upp.

KD: Först och främst vill vi flytta ansvaret för sjukvård till nationell nivå, istället för att som idag se 21 olika system i de 21 olika regionerna. Vår bedömning är att detta skulle ge en mer jämlik vård över hela landet och samtidigt möjliggöra för bättre samordning och resursanvändning. Redan innan en sådan reform sker ser vi det som prioriterat att samverka bättre mellan olika regioner, men också mellan region och kommun, för att säkerställa att exempelvis övergång från sjukhusvård till hemvård fungerar bättre, eller att vård på ett enkelt sätt kan ges där det är närmast eller kortast väntetid, utan att hindras av länsgränser, olika praxis och liknande. I detta arbete är sådant som en fast läkarkontakt samtidigt en viktig komponent, just för att säkerställa patientkännedom och helhetsansvar. I Kommunstyrelsen sker kontroll av delegationsbeslut regelbundet och kommunrevisionen granskar de olika verksamheterna.

S: Vi socialdemokrater är oroliga för att ambitionen från det nuvarande styret är att lägga sig precis på lagstiftningens lägstanivå. Här behöver vi arbeta med socialtjänstriktlinjerna och ”Riktlinje för stöd och hjälp i ordinärt och särskilt boende” för att tydliggöra den politiska ambitionen för den biståndsbedömda omsorgen. Handläggarna arbetar utifrån politiskt beslutade riktlinjer. Därför är det också där vi behöver förändra och höja ambitionen. Våra äldre ska känna trygghet och ha möjlighet att bo kvar i vår kommun.

M: Har man upplevt brister inom den kommunala omsorgen vill vi uppmana till att anmäla detta till kommunen eller tipsa IVO direkt. Biståndshandläggarnas beslut ska vara rättssäkra och utgå från gällande lagstiftning och den enskildes individuella behov. Det är verksamhetens ansvar att säkerställa att både handläggare och chefer har aktuell kunskap om lagstiftning, rättspraxis och kommunens riktlinjer samt att kvaliteten i handläggningen följs upp. Samtidigt innebär en individuell biståndsbedömning att två personer inte automatiskt får samma beslut bara för att deras situation på ytan ser likadan ut. Varje ansökan ska prövas utifrån den enskildes behov och omständigheter, och den som får avslag har rätt att få ett motiverat beslut och möjlighet att överklaga det till förvaltningsrätten. Utöver detta: Verksamheten gör internkontroll, kommunstyrelsen följer upp delegationsbeslut samt att kommunrevisionen kan granska och följa upp.

MP: Äldre i Tierp skall ha en vård och omsorg som inte bara följer lagen. Den skall vara värdig. Om den kommunala omsorgen brister så skall vi ändra på det.

SD: Man nog ha grundantagandet att förvaltningen försöker följa lagen. I övrigt låter det som en fråga om fortbildning (dvs att man har tillräcklig kunskap om relevanta lagar). I övrigt sker det återkommande granskningar av den kommunala verksamheten på olika sätt. Om någon känner till eventuella felaktigheter som har begåtts så är det välkommet om detta blir känt.

Följer ni upp antalet äldre i kommunen för att bemöta efterfrågan på lämpliga boenden? Det skulle vara lämpligt att bygga serviceboenden mer lokalt som i t.ex Edvalla. För att kunna bo kvar i närheten av släkt och vänner. Livskvalitén är viktig även för den äldre invånaren som trots allt betalat för sin ålderdom under hela sin verksamma tid.

C: Ja, kommunen följer upp antalet både i kommunen som helhet och kommundelsvis. Det stämmer att just i Hållnäsområdet kommer äldre öka i antal. Det visar att Hållnäs är en bygd man vill leva, bo och verka i hela livet, ett fint betyg till bygden. En annan del som också förändrats är att äldre är friskare och klarar sig hemma längre, givetvis på gruppnivå – enskilda variationer finns. Det medför nya behov och lösningar framöver. Det finns i dagsläget inga planer på särskilt boende i Edvalla. Framtidens boende är en mycket viktig fråga, framförallt för landsbygden kommer det krävas samverkan för att hitta smarta lösningar för att nå målen om att kunna bo kvar i sitt närområde när behoven förändras. En utmaning är individanpassad vårdkvalitet då äldres behov inte är lika. Denna fråga är mycket intressant att jobba vidare med just kopplat till ett landsbygdsperspektiv där det idag inte finns någon lösning på plats sedan tidigare. Tror att den kan vara intressant ur ett nationellt perspektiv då alla landsbygdskommuner har samma utmaning.

KD: Under mandatperioden har vi i styret följt antalet äldre i kommunen då denna grupp ökar och vi har sett ett stort behov av ett nytt Säbo, vilket också planeras för. För oss i KD är det viktigt att komplettera detta med exempelvis fler serviceboenden på de olika orterna, likväl som andra boenden där man kan trivas om man exempelvis känner att man växt ur det stora huset med stor trädgård som passade medan barnen bodde hemma. Här har vi särskilt fokus på att det ska vara med balans sett till vart man har bott för att slippa lämna hembygden.

S: Kommunen följer löpande utvecklingen av antalet äldre och prognoserna för behovet av äldreboenden, det vill säga särskilda boenden, samt behovet av hemtjänst.

När det gäller att bygga fler bostäder behövs också nationella investeringsstöd för att möjliggöra fler vanliga, anpassade lägenheter för äldre. Vi ser gärna sådana bostäder på flera platser i kommunen. Privata aktörer har tidigare visat intresse för att bygga lägenheter anpassade för äldre i Edvalla, och det tycker vi ska uppmuntras. I sådana boenden behöver det också finnas en hemtjänst som fungerar. Därför vill vi satsa på en bättre arbetsmiljö för dem som arbetar i hemtjänsten, något som också kommer de äldre till del.

M: Ja, kommunen följer kontinuerligt upp antalet äldre i kommunen och framtida behov av antal platser på särskilt boende (SÄBO). Gällande serviceboenden/trygghetsboenden vet vi att intresse finns och att AB Tierpsbyggen tidigare gått ut med enkäter för detta. Problemet där har varit hyresnivåerna, där nyproduktion idag genererar en hyra som blir för hög. Ett alternativ som växer fram på flera håll i landet är trygghetsboenden fast i bostadsrättsform/ägarlägenheter. Detta möjliggör flyttkedja i och med att månadsavgiften är lägre än månatlig hyra, samt att försäljningen av hus/större fastighet kan användas för att betala insatsen.

MP: Vi kommer kontinuerligt att följa upp behoven och anpassa eller medverka till att det byggs boenden där det behövs.

SD: Det korta svaret är ja, precis den sortens undersökningar görs återkommande.

Hållnäs har många pensionärer som bor långt ifrån hälsovården och en del har inte bil

och kan ta sig så lätt till samhället utan är beroende av anhöriga som kan skjutsa. Det

eftersom lokaltrafiken bara kör sina turer genom samhället. Har ni funderat över att äldre boende på landsbygden skulle vara behjälpliga med en mindre buss som körde runt några turer under dagen så att de kan besöka den service som finns centralt?

C: Vi har tillsammans med kollegorna i Alliansen lagt ett utredningsuppdrag i budget för att få till samåkningstjänst. Det kan vara en del av det som avses. Vidare kan man vända på perspektivet, vården kan komma till landsbygden i betydligt större utsträckning än att man ska åka till centralorten för vård.

KD: Ja, och vi vill se över frågan med anropstrafik på landsbygden i sammarbete med regionen.

S: Vi socialdemokrater ser hur den nuvarande färdtjänsttaxan slår hårt mot äldre i Hållnäs, inte minst eftersom pristaket har tagits bort. Där behöver ett pristak införas igen. Till sjukvården kan den som har behov beviljas sjukresa. Region Uppsala och Uppsala kommun testar just nu att samordna sjukresor och färdtjänst, vilket innebär att regionen upphandlar mindre fordon. Det ska bli intressant att utvärdera hur det fungerar och om tillgången till mindre fordon kan underlätta mer anropsstyrd trafik.

I dag hänvisar regionen till bristen på små fordon som en anledning till att mindre bussar inte fungerar på vissa turer. Samtidigt behöver de bussar som går i Tierps kommun vara större på vissa turer. Därför finns det i dag inga mindre fordon i den ordinarie trafiken.

M: Alliansen (C. M, KD och L) har uppdrag i budget om att utreda samåkningstjänst för kommunens medborgare, men vi i Moderaterna ser gärna att detta ses över inom hela Region Uppsala just för att möjliggöra för samåkning även över kommungränserna.

MP: Vi kommer att verka för att det införs dynamisk, anropsstyrd kollektivtrafik på hela Hållnäshalvön, det är hål i huvudet att alla familjer måste ha två bilar.

SD: Den frågan dyker ofta upp och hittills har det fallit på kostnaderna.

Hur kan ni förbättra samarbetet mellan äldreomsorg och sjukvården? Som det är nu

samarbetar inte ansvarig för biståndshandläggare och sjukvården. Hur kommer det sig att sjukvården rekommenderar 24 timmars tillsyn utifrån allvarliga sjukdomstillstånd men biståndshandläggare säger blankt nej? Sjukvården har specialkunskaper för att bedöma en gammal människas behov men den kunskapen har inte biståndshandläggarna. Trots det kan de säga att personer inte är tillräckligt sjuka för att de ska ta hand om och ge trygga boenden. Hur kommer det sig att den här tryggheten inte finns i Tierps kommun? Har ni gett instruktioner till biståndshandläggarna och deras chef hur lagen ska följas när det gäller det här missförhållandet?

C: Det som tas upp i frågan låter inte bra. Rekommenderas att hanteras i ett formellt ärende.

KD: Vi vill självklart se att kommunikationen mellan handläggare och vård går rätt till. Det är en prioriterad fråga för oss att efter valet följa upp verksamheterna närmare. Människor ska inte hamna i kläm och regler ska inte försvåra för invånare.

S: Hemtjänsten och biståndsbedömningen styrs bland annat av ”Riktlinje för stöd och hjälp i ordinärt och särskilt boende”. När situationer som dessa uppstår behövs en samordnad individuell plan, SIP, där sjukvården, individen och kommunen kan samverka. Vi vet att det finns brister i samarbetet, ibland på individnivå och ibland på strukturell nivå. Ingen ska hamna mellan stolarna, men vi vet att det sker i dag.

Här behövs en förändring, både i den nära vården och i hur kommunens riktlinjer är utformade. Den enskilde ska kunna känna sig trygg i att kommunen och sjukvården samarbetar när behoven är stora.

M: Vi som politiker ska inte ge biståndshandläggarna instruktioner om hur de ska besluta i enskilda ärenden. Besluten ska fattas rättssäkert, utifrån gällande lagstiftning och individuella behov – inte efter politiska direktiv om vem som ska beviljas eller nekas en insats. Däremot har vi ett ansvar för att följa upp att organisationen fungerar, att rätt kompetens finns och att samverkan mellan kommunen och sjukvården är tillräcklig. Om det finns återkommande situationer där viktiga medicinska bedömningar inte når fram eller där samverkan brister behöver vi ta reda på varför och åtgärda det. Jag vill därför inte utan närmare underlag slå fast att det som beskrivs är ett missförhållande eller att biståndshandläggare generellt bortser från sjukvårdens bedömningar. Men uppgifter om sådana brister ska tas på allvar och följas upp. Äldre och deras anhöriga ska kunna känna trygghet i att medicinsk kompetens och socialtjänstens bedömning möts och att ingen faller mellan stolarna.

Och återigen: vi uppmanar till att man anmäler till kommunen eller tipsar IVO vid missförhållanden.

MP: Jag är tyvärr inte insatt i frågan men generellt är det för MP självklart att människor skall få den vård och omsorg som de behöver.

SD: Det här låter mer som en kritik av vissa specifika fall och det vill jag nog titta lite närmare på innan jag uttalar mig.

Tema 3 – Framtid Hållnäs: en plats där trygghet, medborgarservice och utvecklingsmöjligheter är lika självklara som i tätorten

Ni minns säkert att projektet Framtid Hållnäs drevs av Sockenrådet, delvis EU-

finansierat — men inte av kommunen. Varför tror ni att det ideella arbetet är så viktigt

för Hållnäs, och är det verkligen rimligt att de som arbetar med utvecklingen i Hållnäs

inte får mer del av kommunens ekonomiska resurser?

C: Kommunala utvecklingsresurser finns framförallt kopplat till verksamheternas ordinarie arbete, alla har ett utvecklingsuppdrag. Det föreningsdrivna är viktigt utifrån att det är ett lokalt perspektiv som kommer underifrån från dem som känner bygden bäst. Utifrån hur frågan är ställd verkar det som om det finns en brist i kommunikation gällande förväntan och möjligheter framåt. Här kan kommunen bli tydligare. Denna typ av frågor hanteras bland annat i det kommunala föreningsrådet då det är flera utvecklingsgrupper som brottas med samma fråga.

KD: Vi tror att ett samhälle i grunden mår bättre av att mer kan byggas gemensamt av ideella krafter och på så sätt hamna ännu närmare invånarna än att det i alla lägen ska utgå från eller bygga en stor del av sin finansiering på det offentligas stöd. Men som sagt kan det absolut finnas tillfällen då även kommunens resurser kan stödja, och ett system vi tycker vore intressant att titta på är någon form av bygdepeng där vi i kommunbudgeten avsätter medel till olika lokala satsningar, med stort lokalt medborgarinflytande över hur de används.

S: Vi minns projektet Framtid Hållnäs och är glada över det fina ideella arbete som görs av Sockenrådet och andra ideella krafter i Hållnäs. Det engagemanget är en viktig del av kommunens utveckling. Vi behöver fortsätta dialogen med föreningslivet och Sockenrådet och se var kommunen behöver ta ett större ansvar och bidra mer.

M: Det ideella engagemanget är oerhört viktigt för Hållnäs och för hela vår kommun. De som bor och verkar på en ort känner ofta bäst till både dess möjligheter och utmaningar, och mycket av den utveckling som sker på landsbygden hade aldrig blivit verklighet utan människor som engagerar sig, driver projekt och lägger ned både tid och kraft. Kommunens roll ska inte vara att ta över det engagemanget, men vi ska vara en möjliggörare och en bra samarbetspartner. Att ta del av kommunens ekonomiska resurser bör inte begränsas till bidrag, utan kan framför allt handla om stöd i projekt och ansökningar, samverkan kring lokaler och anläggningar eller att tillsammans hitta extern finansiering.

MP: Ett samhälle är helt beroende av civila och goda ideella krafter. Tierps kommuns politiker har ett ansvar att utveckla Hållnäs och få människor att flytta hit.

SD: Det är absolut önskvärt att utveckla Hållnäs! Det tråkiga är att som med allt annat arbetar man med begränsade resurser.  Dessutom finns det en viss risk för att det kan vara otillåtet att uttryckligen prioritera just föreningar från Hållnäs i resurstilldelningen. Det man skulle kunna göra är möjligen att ha ett särskilt mål - låt säga landsbygdsutveckling - i kriterierna, men något färdigt förslag om det finns inte än.

Många i Hållnäs upplever att man inte riktigt blir lyssnad på — det gäller allt från

gatubelysningen till frågan om varg och lodjur. Känner ni igen bilden, och vad skulle

ni vilja göra åt den?

C: Bilden av att man upplever att man inte blir lyssnad på äger inte politiken, den äger medborgarna. Så ja, visst instämmer vi i den bilden eftersom det är så det upplevs. Centerpartiet har mål om att medborgardialogen ska öka i kommunen just av denna anledning. Viktigt att alla perspektiv tas med när beslut ska fattas och då är olika perspektiv från medborgarhåll avgörande för att slutresultatet ska bli bra. Vi vill därför fortsätta med medborgardialog, mer av dessa och i fler frågor. Givetvis deltar vi som parti också i de möten som vi bjuds in till. Just frågan om rovdjur lyftes bra på en kvartalsfika, ett gott exempel på hur det lokala perspektivet delades till närvarande politiker.

KD: Alla invånare ska ha rätt att känna att de blir lyssnade på. Vi vill införa medborgadialog innan beslut för att kunna agera mer i medborgarnas intressen.

S: Angående gatubelysningen kopplat till skolskjuts så ska bedömningen av skolskjutsen ta hänsyn till vägens säkerhet. Här är det flera delar av kommunen som larmar att åtgärder behövs både i Hållnäs och t.ex. i Tobo att hållplatserna behöver vara säkrare. Det är en landsbygdsfråga kommunen verkligen behöver ta på större allvar. Vi förstår att det finns en stor oro kring rovdjur, både bland lantbrukare och bland barnfamiljer. Barn ska kunna ta sig tryggt mellan hemmet och skolan och lantbrukare ska kunna känna sig trygga med sina djur och sin verksamhet.

M: Vi måste ta den upplevelsen på allvar. Om människor i Hållnäs upplever att beslut fattas långt bort och att deras synpunkter inte når fram, då behöver kommunen bli bättre på dialogen – även i frågor där kommunen inte ensam bestämmer. Gatubelysningen är ett exempel där frågan är betydligt mer komplicerad än att kommunen bara kan välja att sätta upp eller behålla en lampa. Väghållare, ägandet av stolpar och elnät, trafiksäkerhetskrav och kostnader påverkar vad kommunen faktiskt kan göra. Men det gör inte människors behov av trygghet och fungerande belysning mindre viktigt. Varg och lodjur är ett annat exempel. Där är kommunens rådighet begränsad eftersom beslut om rovdjursförvaltningen i huvudsak ligger på statlig och regional nivå. Men kommunen kan fortfarande lyssna på dem som berörs, föra deras synpunkter vidare och använda den påverkansmöjlighet vi faktiskt har. Vi vill därför ha en mer kontinuerlig dialog med våra orter och föreningar, inte bara bjuda in till dialog när ett färdigt förslag redan ligger på bordet. Lokala föreningar, företagare och boende sitter på kunskap som kommunen behöver fånga upp tidigare i processerna.

MP: Om MP i Tierp får mer än ett mandat så kommer Hållnäsborna att ha en stark röst i kommunfullmäktige. Jag bor i Hållnäs, bedriver fårskötsel och är som alla fårbönder orolig för mina får. Jag är inte emot rovdjur men jag vill inte ha dem i mina hagar men tror att det finns en möjlighet att både ha en rovdjursstam och att ha fårskötsel.

SD: Jag tycker att det motsägs lite av att det finns en särskild debatt för och om Hållnäs som hålls i samband med valet och att vi t.ex. besvarar den här enkäten. Problemet från Hållnäs synvinkel är nog att man konkurrerar om uppmärksamheten med flera andra kommundelar och verksamheter.

Hur väger ni det mot lantbrukares oro för rovdjursangrepp samt barn och föräldrars

oro för att det finns risk att skolbarn, till exempel pga regelverket för skjolskjuts, får ta

sig till närmaste busshållplats som kan vara ett antal kilometer i mörker och skog på

vägar där även vargfamiljerna uppehåller sig (att som elev ha en säker förflyttning

mellan hemmet och skolan)?

C: All oro ska tas på allvar, oron är ju förknippat med en upplevd risk. Kommunen har inget i nuvarande reglemente kopplat till detta men finns nya risker förenade med det kommunala ansvaret för skolskjutsen behöver de ses över. Dialog med skolan rekommenderas gällande specifika platser/resor.

KD: Vi och vår regering arbetar redan med en stramare viltförvaltning avseende vargstammen. Vi vill gå från 300 till 220 vargar. I Uppsala län vill inte inte se några vargar alls då vi redan har en stor lodjurs stam. Det är orimligt att Uppsala län ska ha både varg och lo som ökar risken för rovdjursangrepp.

S: Vi behöver stötta varandra i att driva frågorna vidare, bland annat genom viltvårdsdelegationen där dialogen med länsstyrelsen förs. Men vi behöver också bli bättre på att lyssna på Hållnäsborna och ta deras oro på allvar.

M: Vi tycker att den oron måste tas på allvar. För den som har betesdjur är risken för rovdjursangrepp inte en teoretisk fråga, utan något som kan få mycket konkreta konsekvenser. Vi anser därför att rovdjursförvaltningen måste ta större hänsyn till människor som bor, verkar och bedriver lantbruk i områden där rovdjuren finns.

När det gäller barnens skolvägar har kommunen dessutom ett eget ansvar. Vi ska vara försiktiga med att påstå att en skolväg automatiskt är farlig därför att det finns varg i området, men vi ska heller inte avfärda föräldrars oro – särskilt om ett yngre barn förväntas gå flera kilometer längs en mörk landsväg eller genom skog för att nå sin hållplats. Regelverk och avståndsgränser behövs för att skolskjutsen ska vara likvärdig i hela kommunen, men de får inte ersätta den individuella bedömningen. Trafikförhållanden och andra särskilda omständigheter måste kunna vägas in när kommunen bedömer om en elev har rätt till skolskjuts och hur den ska ordnas. För oss är det därför viktigt att vi både driver på för en rovdjurspolitik som tar landsbygdens och lantbrukets villkor på större allvar och ser till att kommunen använder det handlingsutrymme vi faktiskt har. Ett barn ska kunna ta sig mellan hemmet och skolan på ett tryggt sätt även om man bor på landsbygden.

MP: Lantbrukarens oro är välbekant och förståelig och det MP Tierp vill göra är att snabba på Länsstyrelsens handläggning för få bidrag till fler rovdjurssäkra stängsel till våra tamdjur. Rovdjuren skall vara i skogen och inte i hagarna.

SD: Allt detta är legitima farhågor som man behöver ta hänsyn till. Jag är inte säker på att jag förstår frågan helt; det ser nästan ut som att det ska finnas en del till här som har blivit avklippt.

Ett tiotal byggklara tomter i Edvalla har inte sålts på över 50 år. Vad tänker ni göra för

att faktiskt sälja dem?

C: Översyn av tomttaxa sker löpande. Viktigt att det finns lokal service och tillgång till arbetsmarknad i närområdet, det är den som gör det intressant att köpa, bygga och bo på platsen. Det är mycket som händer i ett stråk utmed väg 76 som ingår i Nordupplands tillväxtkluster. Utvecklingsmöjligheter kan snabbt komma att förändras då lågkonjunkturen verkar nått sitt slut enligt ekonomer som brukar uttala sig i nationell media. Finns det tankar och idéer kopplat till att öka platsens attraktivitet ur ett lokalt perspektiv tar vi gärna del av dem.

KD: Vi har idag inga konkreta lösningar för just Edvalla, men vi vill på ett bredare plan arbeta för att göra kommunen mer attraktiv för inflytt. I detta arbete ingår allt från att säkra byskolornas framtid samt erbjuda trivsamma omgivningar till att se över infrastruktur och kollektivtrafik.

S: Socialdemokraterna har under mandatperioden drivit på för att tomterna ska marknadsföras på ett annat sätt än tidigare. Ett arbete har startat, men mycket mer kan göras för att utveckla marknadsföringen. Nyckeln är dels bättre marknadsföring, men också att arbeta för att den kommunala servicen fungerar. Då blir ni som redan bor där också stolta ambassadörer och en viktig del av marknadsföringen av Edvalla och Hållnäs.

M: Vi vill se över tomttaxan.

MP: Problematiken med tomterna i Edvalla är vatten och avlopp och där har kommunen ett stort ansvar för att lösa dessa frågor, gärna i samarbete med privata aktörer.

SD: Vi kan nog inte bara ge bort tomter, men man kan diskutera att sätta ner priset. Det har vi också gjort tidigare.

Elnätet är hårt belastat på Hållnäshalvön. Tycker du att det skulle vara värt att

möjliggöra snabbladdning av elbilar för att gynna besöksnäringen i bygden? Och

skulle kommunen kunna ta den kostnaden?

C: Utbyggnationen av laddstationer och smarta tjänster kopplat till det går snabbt samtidigt som det parallellt pågår en privat utbyggnation hemma hos alla elbilsägare som sörjer för sin egna hemmaladdning. Kommunens roll i detta bör vara en möjliggörare för de privata initiativ som uppstår, dvs inte med att sponsra med skattemedel däremot vara snabb vid handläggning och hjälpa till att hitta möjliga platser för de som vill etablera sig med sådan typ av infrastruktur. Den nya laddinfrastrukturen skiljer sig lite från hur mackar växte fram, laddningen kan ligga i anslutning till och ge ett mervärde för befintliga besöksmål då man kan ladda under tiden man besöker. Finns det intressenter som idag har besöksmål som funderar på utbyggnation av laddinfrastruktur kan man kontakta näringslivsansvarig på kommunen för se över hur man kan få ihop detta.

KD: Kommunen får nätt och jämt ihop sin budget idag. Laddstolpar är inget vi ser möjlighet att prioritera med kommunala medel just nu. Däremot ser vi gärna över hur vi kan underlätta för att privata företag ska ha möjlighet att etablera sig på våra mindre orter inklusive laddstationer.

S: Som kommun behöver vi vara behjälpliga och möjliggörare för att hela kommunen ska kunna utvecklas. Det betyder dock inte att kommunen kan tillhandahålla all service eller ta ansvar för alla delar. Med de konkurrensregler som finns är det svårt för kommunen att investera i laddinfrastruktur på enskilda platser i kommunen, eftersom det då skulle behöva göras på betydligt fler platser. Kommunen har skyldighet att tillhandahålla laddstolpar vid vissa typer av parkeringar som kommunen äger, och det ska vi självklart göra. Däremot kan kommunen inte sätta upp laddstolpar på andras parkeringar.

M: Ja, en bättre laddinfrastruktur skulle kunna vara positiv för Hållnäs. För en bygd med besöksnäring och relativt långa avstånd kan möjligheten att ladda bilen göra det enklare för fler att besöka området och stanna längre. Samtidigt behöver vi börja i rätt ände. Om elnätet på Hållnäshalvön redan har kapacitetsbegränsningar måste vi först veta vilka möjligheter som faktiskt finns att ansluta snabbladdning och vad som skulle krävas för att klara det. Vi tycker däremot inte att kommunen i första hand ska använda skattemedel till att själv bygga och driva kommersiella laddstationer. Det finns privata aktörer som arbetar med detta, och kommunens roll bör snarare vara att underlätta etableringar – exempelvis genom mark, planering, kontakter med nätägare och genom att hjälpa till att identifiera lämpliga platser och möjliga stöd. Om marknaden har svårt att få till en etablering på grund av att kundunderlaget är litet tycker vi ändå att det är värt att undersöka om kommunen, det lokala näringslivet och andra aktörer tillsammans kan skapa bättre förutsättningar. För oss är målet inte att kommunen ska bli laddoperatör, utan att den infrastruktur som behövs för att människor ska kunna bo, driva företag och besöka Hållnäs faktiskt kommer på plats.

MP: Tierps kommun skall vara en möjliggörande för att människor skall kunna ladda sina elbilar i form av snabba myndighetsprocesser.

SD: Nej. Tyvärr får nästan alla frågor som innebär ökade kostnader nej.

Ja/Nej frågor

Kommer kommunalskatten behöva höjas nästa mandatperiod?

C: Nej – Men bibehållen skattesats innebär att det kommer behövas effektiviseringar samt att utrymme för satsningar måste finansieras med neddragningar inom andra områden.

KD: Nej.

S: Nej, inte med den information vi har idag.

M: Nej. Men vi kommer behöva hålla hårt i pengarna.

MP: Nej.

SD: Nej.

Kommer VA-utbyggnad börja prioriteras högre i investeringsbudgeten, för att främja både tillväxt och service i Hållnäs?

C: Ja – VA behöver prioriteras, såväl reinvesteringar som nya lösningar och utbyggnation.

KD: Ja.

S: Ja.

M: Ja, både kommunal VA men även andra lösningar.

MP: Ja.

SD: Som sades under debatten så finns det redan en öppning för nya ledningar till Edvalla i vattenförsörjningsplanen.

Kommer Hållnäs att ha en fungerande träffpunkt eller dagverksamhet för äldre om fem år?

C: Ja – om man vill träffas regelbundet, nog löser driftiga Hållnäsare det i samverkan med kommunen! En träffpunkt kan med gemensamma krafter skapas – men en helt kommunal sådan kan inte utlovas.

KD: Ja.

S: Ja, vi vill se en ambulerande.

M: Ja! Om kommunen fortsatt är direkt ägare för t.ex. Hållnäs skola så finns en lokal tillgänglig för samverkan med det lokala föreningslivet att anordna träffpunkter i, men vi ser gärna att civilsamhället anordnar träffarna.

MP: Ja.

SD: Det går inte att lova det, men det är ett bra mål att ha.

Kommer kommunen uppmuntra uppstart pensionat/boende och restauranger på

hållnäshalvön?

C: JAAAA – kommunen ska vara (och är idag) behjälplig till alla som vill utveckla och satsa i kommunen. Finns det något specifikt projekt som är i startgroparna som vi inte känner till som kommer behöva lite uppstartshjälp i form av info mm? Hör av er så kan vi guida vidare till rätt hjälp i kommunen.

KD: Ja.

S: Ja.

M: Ja, kör på.

MP: Ja.

SD: Ja, men det bygger på att det finns efterfrågan. Kommunen kan inte starta lokala restauranger själv.

Kommer vi se fler publika laddstolpar vid t.ex. affären i Edvalla och/eller offentliga platser? 

C: Ja, det tror vi kommer komma på något vis. Men de kommer nog inte vara i kommunal drift. Se tidigare svar.

KD: Ja.

S: Ja, det finns lagkrav där kommunen är tillsynsmyndighet och det behöver följas upp.

M: Se tidigare svar om laddstolpar.

MP: Ja.

SD: Nej. Se ovan.

Kommer gatubelysningen i Hållnäs förbli intakt?

C: Nej, intakt gatubelysning är just problemet i hela Tierps kommun, även Hållnäs, den blir uttjänt över tid om den inte underhålls.

Ja, till att kommunen ska vara tuff mot Trafikverket som faktiskt har ett nationellt ansvar för sina vägar. Där ingår även belysning.

Ja, till att reinvestera i de delar som ska vara kvar enligt belysningsplan så att de uppfyller kraven gällande säkerhet och driftduglighet.

Ja, till överlåtandepeng för de som vill ta över.

Ja, till fler belysningspunkter om intresse finns för investering. Då medfinansierar kommunen nyuppsättning! Dvs då är gatubelyningen inte intakt, den utökas med hjälp av kommunen.

KD: Nej.

S: Nej.

M: Nej, men man kan ju sätta upp ny? Problemet på de flesta håll på landsbygden (och i tätort) är att den befintliga belysningen överskridit sin tekniska livslängd. Vill man att det ska lysa framgent måste nytt lyse upp.

MP: Nej.

SD: Nej. "Intakt" betyder att inget ändras alls och så blir det nog inte, men i den mån kommunen kan påverka det här har vi försökt möjliggöra att så mycket som möjligt blir kvar.

Kommer kommunen verka för att utöka bussförbindelser eller motsvarande t.ex. mellan Romsmaren/Fågelsundet och Skärplinge?

C: Ja, vi verkar alltid efter kända behov när kommunen årligen möter regionen som ansvarar för kollektivtrafiken. Viktigt att behov lyfts fram, exempelvis genom att skicka synpunkt till kommunens medborgarservice. Då har vi på papper när vi möter regionen att det är efterfrågat och finns ett reseunderlag i det fall de beslutar utöka.

KD: Ja.

S: Ja.

M: Ja, och återkom gärna med underlag för hur intresset ser ut. Kommunen håller årligen samråd gällande kollektivtrafiken med Region Uppsala där vi lyfter in behov och efterfrågan.

MP: Ja.

SD: Ja.