Obesvarade frågor från valdebatten

I samband med valdebatten den 23:e augusti samlade vi in frågor från hållnäsare till politikerna att svara på. Alla frågor hanns inte med att ställas under själva debatten och dessa har vi därför skickat via mail till samtliga partier i kommunfullmäktige för att besvaras innan valet på söndag.

Vi gav partierna en deadline när vi ville ha svar på våra inskickade frågor, vi sköt på deadlinen för att ge partierna mer tid men nu känner vi att vi inte kan vänta längre med att publicera. Så nu kommer de svar vi har fått. Tyvärr har vi endast erhållit svar från två partier: Centerpartiet och Kristdemokraterna. Vi tackar dessa partier för att de tagit sig tid att besvara våra frågor.

Nedan finner ni frågorna som skickades in och respektive partis svar.

Tema 1 – Hållnäs skola

Elever från Hållnäs bussas redan i dag till andra skolor för vissa lektioner, samtidigt som Ol-Anders skola i Skärplinge är hårt belastad. Skulle det vara aktuellt att i stället

bussa elever från Skärplinge till Hållnäs? 

C: Frågan har diskuterats tidigare i en fördjupad medborgardialog med deltagare med lokal förankring. Det som framkom var att det inte fanns något intresse hos de som avsågs bussas. Däremot är vi i Centerpartiet alltid öppna för att skolor samverkar på bästa vis utifrån de möjligheter som finns. Skulle det finnas ett nytillkommet intresse hos Skärplingebor att elever skjutsas regelbundet till Hållnäs skola kan frågan givetvis tas upp igen.

KD: Det är en fråga vi skulle vilja titta närmare på. Vi är för mer praktiska lösningar.

Hållnäs skola ägs i dag av TKAB. I folkomröstningen avgörs om

verksamhetslokalerna ska ägas av bolaget eller kommunen. Har en förändring av ägandet någon praktisk inverkan på skolans framtid?

C: Ett kommunalt ägande ger större möjligheter att samverka med lokaler kopplat till föreningslivet. Framförallt när det handlar om större projekt eller möjligheter att stadigvarande nyttja skolan utanför undervisningstid. Ett kommunalt ägande ger också en närmare dialog och effektivitet eftersom det är samma part (kommunen) som äger som bedriver verksamhet i lokalerna.

KD: Ett kommunalt ägande av lokalerna ger kommunen bättre möjligheter att se till skolans bästa och styra underhåll samt användning efter det, idag gör bolagsformen att annan hänsyn måste tas samtidigt som både invånare och folkvalda får försämrad insyn och påverkansmöjlighet.

 

Tema 2 – Äldre i Hållnäs

Ideella föreningar fyller ofta det sociala tomrum kommunen inte når ut till. Skulle ni vara beredda att öka det ekonomiska stödet till föreningslivet i Hållnäs, riktat mot äldre?

C: Kommunens föreningsstöd bygger på likabehandlingsprincipen, dvs oberoende av plats, alla kan söka lika för genomförda aktiviteter. Vi behåller gärna likabehandlingsprincipen då det i slutändan skulle bli stora orättvisor gällande behov som förändras. MEN det kan finnas andra bidrag att söka för civilsamhället kopplat till att starta upp den typ av verksamhet som efterfrågas. Ett exempel är Leaderstöd, både till större och mindre projekt. Kontakta gärna kultur och fritid så kan de hjälpa till att lotsa rätt i vad som är möjligt gällande extern finansiering. Kanske finns andra civilsamhällesaktörer (föreningar/samfund) som arbetar med denna typ av frågor? (finns intresse för vidare kontakt med kultur och fritid i denna fråga, använd angivna kontaktuppgifter för vidare lotsning).

KD: Vi menar att föreningslivet till stor grad bör bära sig självt med ideella krafter och medlemsavgifter, och att politikens främsta uppgift är att underlätta regelverk eller undanröja hinder för verksamhet. Men med det sagt kan det absolut finnas situationer då man stödjer även ekonomiskt eller materiellt, det är i sådana fall något som får bedömas baserat på vilket slags verksamhet som bedrivs och vad för slags stöd som önskas.

Vården är inte sammanhållen, helhetsansvar saknas, information brister och närstående

tvingas ta stort ansvar. Det är de vanligaste bristerna när patienter över 80 år och deras anhöriga klagar på vården visar en rapport från Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

C: -

KD: Först och främst vill vi flytta ansvaret för sjukvård till nationell nivå, istället för att som idag se 21 olika system i de 21 olika regionerna. Vår bedömning är att detta skulle ge en mer jämlik vård över hela landet och samtidigt möjliggöra för bättre samordning och resursanvändning. Redan innan en sådan reform sker ser vi det som prioriterat att samverka bättre mellan olika regioner, men också mellan region och kommun, för att säkerställa att exempelvis övergång från sjukhusvård till hemvård fungerar bättre, eller att vård på ett enkelt sätt kan ges där det är närmast eller kortast väntetid, utan att hindras av länsgränser, olika praxis och liknande. I detta arbete är sådant som en fast läkarkontakt samtidigt en viktig komponent, just för att säkerställa patientkännedom och helhetsansvar.

Lagar kan tolkas på olika sätt, hur ofta följer ni upp att biståndshandläggare och deras

chefer är insatt i aktuella lagar vad det gäller bistånd till olika äldreboende? Att de följer

lagen för sina beslut som ska ge våra äldre invånare en trygghet att bo kvar i Tierps

kommun.

C: Revisionen kan göra riktade granskningar. Verksamheterna genomför internkontroll gällande kvalitet. En bra fråga att lyfta vidare till det kommunala pensionärsrådet där denna typ av frågor tas upp.

KD: I Kommunstyrelsen sker kontroll av delegationsbeslut regelbundet och kommunrevisionen granskar de olika verksamheterna.

Följer ni upp antalet äldre i kommunen för att bemöta efterfrågan på lämpliga boenden? Det skulle vara lämpligt att bygga serviceboenden mer lokalt som i t.ex Edvalla. För att kunna bo kvar i närheten av släkt och vänner. Livskvalitén är viktig även för den äldre invånaren som trots allt betalat för sin ålderdom under hela sin verksamma tid.

C: Ja, kommunen följer upp antalet både i kommunen som helhet och kommundelsvis. Det stämmer att just i Hållnäsområdet kommer äldre öka i antal. Det visar att Hållnäs är en bygd man vill leva, bo och verka i hela livet, ett fint betyg till bygden. En annan del som också förändrats är att äldre är friskare och klarar sig hemma längre, givetvis på gruppnivå – enskilda variationer finns. Det medför nya behov och lösningar framöver. Det finns i dagsläget inga planer på särskilt boende i Edvalla. Framtidens boende är en mycket viktig fråga, framförallt för landsbygden kommer det krävas samverkan för att hitta smarta lösningar för att nå målen om att kunna bo kvar i sitt närområde när behoven förändras. En utmaning är individanpassad vårdkvalitet då äldres behov inte är lika. Denna fråga är mycket intressant att jobba vidare med just kopplat till ett landsbygdsperspektiv där det idag inte finns någon lösning på plats sedan tidigare. Tror att den kan vara intressant ur ett nationellt perspektiv då alla landsbygdskommuner har samma utmaning.

KD: Under mandatperioden har vi i styret följt antalet äldre i kommunen då denna grupp ökar och vi har sett ett stort behov av ett nytt Säbo, vilket också planeras för. För oss i KD är det viktigt att komplettera detta med exempelvis fler serviceboenden på de olika orterna, likväl som andra boenden där man kan trivas om man exempelvis känner att man växt ur det stora huset med stor trädgård som passade medan barnen bodde hemma. Här har vi särskilt fokus på att det ska vara med balans sett till vart man har bott för att slippa lämna hembygden.

Hållnäs har många pensionärer som bor långt ifrån hälsovården och en del har inte bil

och kan ta sig så lätt till samhället utan är beroende av anhöriga som kan skjutsa. Det

eftersom lokaltrafiken bara kör sina turer genom samhället. Har ni funderat över att äldre boende på landsbygden skulle vara behjälpliga med en mindre buss som körde runt några turer under dagen så att de kan besöka den service som finns centralt?

C: Vi har tillsammans med kollegorna i Alliansen lagt ett utredningsuppdrag i budget för att få till samåkningstjänst. Det kan vara en del av det som avses. Vidare kan man vända på perspektivet, vården kan komma till landsbygden i betydligt större utsträckning än att man ska åka till centralorten för vård.

KD: Ja, och vi vill se över frågan med anropstrafik på landsbygden i sammarbete med regionen.

Hur kan ni förbättra samarbetet mellan äldreomsorg och sjukvården? Som det är nu

samarbetar inte ansvarig för biståndshandläggare och sjukvården. Hur kommer det sig att sjukvården rekommenderar 24 timmars tillsyn utifrån allvarliga sjukdomstillstånd men biståndshandläggare säger blankt nej? Sjukvården har specialkunskaper för att bedöma en gammal människas behov men den kunskapen har inte biståndshandläggarna. Trots det kan de säga att personer inte är tillräckligt sjuka för att de ska ta hand om och ge trygga boenden. Hur kommer det sig att den här tryggheten inte finns i Tierps kommun? Har ni gett instruktioner till biståndshandläggarna och deras chef hur lagen ska följas när det gäller det här missförhållandet?

C: Det som tas upp i frågan låter inte bra. Rekommenderas att hanteras i ett formellt ärende.

KD: Vi vill självklart se att kommunikationen mellan handläggare och vård går rätt till. Det är en prioriterad fråga för oss att efter valet följa upp verksamheterna närmare. Människor ska inte hamna i kläm och regler ska inte försvåra för invånare.

Tema 3 – Framtid Hållnäs: en plats där trygghet, medborgarservice och utvecklingsmöjligheter är lika självklara som i tätorten

Ni minns säkert att projektet Framtid Hållnäs drevs av Sockenrådet, delvis EU-

finansierat — men inte av kommunen. Varför tror ni att det ideella arbetet är så viktigt

för Hållnäs, och är det verkligen rimligt att de som arbetar med utvecklingen i Hållnäs

inte får mer del av kommunens ekonomiska resurser?

C: Kommunala utvecklingsresurser finns framförallt kopplat till verksamheternas ordinarie arbete, alla har ett utvecklingsuppdrag. Det föreningsdrivna är viktigt utifrån att det är ett lokalt perspektiv som kommer underifrån från dem som känner bygden bäst. Utifrån hur frågan är ställd verkar det som om det finns en brist i kommunikation gällande förväntan och möjligheter framåt. Här kan kommunen bli tydligare. Denna typ av frågor hanteras bland annat i det kommunala föreningsrådet då det är flera utvecklingsgrupper som brottas med samma fråga.

KD: Vi tror att ett samhälle i grunden mår bättre av att mer kan byggas gemensamt av ideella krafter och på så sätt hamna ännu närmare invånarna än att det i alla lägen ska utgå från eller bygga en stor del av sin finansiering på det offentligas stöd. Men som sagt kan det absolut finnas tillfällen då även kommunens resurser kan stödja, och ett system vi tycker vore intressant att titta på är någon form av bygdepeng där vi i kommunbudgeten avsätter medel till olika lokala satsningar, med stort lokalt medborgarinflytande över hur de används.

Många i Hållnäs upplever att man inte riktigt blir lyssnad på — det gäller allt från

gatubelysningen till frågan om varg och lodjur. Känner ni igen bilden, och vad skulle

ni vilja göra åt den?

C: Bilden av att man upplever att man inte blir lyssnad på äger inte politiken, den äger medborgarna. Så ja, visst instämmer vi i den bilden eftersom det är så det upplevs. Centerpartiet har mål om att medborgardialogen ska öka i kommunen just av denna anledning. Viktigt att alla perspektiv tas med när beslut ska fattas och då är olika perspektiv från medborgarhåll avgörande för att slutresultatet ska bli bra. Vi vill därför fortsätta med medborgardialog, mer av dessa och i fler frågor. Givetvis deltar vi som parti också i de möten som vi bjuds in till. Just frågan om rovdjur lyftes bra på en kvartalsfika, ett gott exempel på hur det lokala perspektivet delades till närvarande politiker.

KD: Alla invånare ska ha rätt att känna att de blir lyssnade på. Vi vill införa medborgadialog innan beslut för att kunna agera mer i medborgarnas intressen.

Hur väger ni det mot lantbrukares oro för rovdjursangrepp samt barn och föräldrars

oro för att det finns risk att skolbarn, till exempel pga regelverket för skjolskjuts, får ta

sig till närmaste busshållplats som kan vara ett antal kilometer i mörker och skog på

vägar där även vargfamiljerna uppehåller sig (att som elev ha en säker förflyttning

mellan hemmet och skolan)?

C: All oro ska tas på allvar, oron är ju förknippat med en upplevd risk. Kommunen har inget i nuvarande reglemente kopplat till detta men finns nya risker förenade med det kommunala ansvaret för skolskjutsen behöver de ses över. Dialog med skolan rekommenderas gällande specifika platser/resor.

KD: Vi och vår regering arbetar redan med en stramare viltförvaltning avseende vargstammen. Vi vill gå från 300 till 220 vargar. I Uppsala län vill inte inte se några vargar alls då vi redan har en stor lodjurs stam. Det är orimligt att Uppsala län ska ha både varg och lo som ökar risken för rovdjursangrepp.

Ett tiotal byggklara tomter i Edvalla har inte sålts på över 50 år. Vad tänker ni göra för

att faktiskt sälja dem?

C: Översyn av tomttaxa sker löpande. Viktigt att det finns lokal service och tillgång till arbetsmarknad i närområdet, det är den som gör det intressant att köpa, bygga och bo på platsen. Det är mycket som händer i ett stråk utmed väg 76 som ingår i Nordupplands tillväxtkluster. Utvecklingsmöjligheter kan snabbt komma att förändras då lågkonjunkturen verkar nått sitt slut enligt ekonomer som brukar uttala sig i nationell media. Finns det tankar och idéer kopplat till att öka platsens attraktivitet ur ett lokalt perspektiv tar vi gärna del av dem.

KD: Vi har idag inga konkreta lösningar för just Edvalla, men vi vill på ett bredare plan arbeta för att göra kommunen mer attraktiv för inflytt. I detta arbete ingår allt från att säkra byskolornas framtid samt erbjuda trivsamma omgivningar till att se över infrastruktur och kollektivtrafik.

Elnätet är hårt belastat på Hållnäshalvön. Tycker du att det skulle vara värt att

möjliggöra snabbladdning av elbilar för att gynna besöksnäringen i bygden? Och

skulle kommunen kunna ta den kostnaden?

C: Utbyggnationen av laddstationer och smarta tjänster kopplat till det går snabbt samtidigt som det parallellt pågår en privat utbyggnation hemma hos alla elbilsägare som sörjer för sin egna hemmaladdning. Kommunens roll i detta bör vara en möjliggörare för de privata initiativ som uppstår, dvs inte med att sponsra med skattemedel däremot vara snabb vid handläggning och hjälpa till att hitta möjliga platser för de som vill etablera sig med sådan typ av infrastruktur. Den nya laddinfrastrukturen skiljer sig lite från hur mackar växte fram, laddningen kan ligga i anslutning till och ge ett mervärde för befintliga besöksmål då man kan ladda under tiden man besöker. Finns det intressenter som idag har besöksmål som funderar på utbyggnation av laddinfrastruktur kan man kontakta näringslivsansvarig på kommunen för se över hur man kan få ihop detta.

KD: Kommunen får nätt och jämt ihop sin budget idag. Laddstolpar är inget vi ser möjlighet att prioritera med kommunala medel just nu. Däremot ser vi gärna över hur vi kan underlätta för att privata företag ska ha möjlighet att etablera sig på våra mindre orter inklusive laddstationer.

Ja/Nej frågor

Kommer kommunalskatten behöva höjas nästa mandatperiod?

C: Nej – Men bibehållen skattesats innebär att det kommer behövas effektiviseringar samt att utrymme för satsningar måste finansieras med neddragningar inom andra områden.

KD: Nej.

Kommer VA-utbyggnad börja prioriteras högre i investeringsbudgeten, för att främja både tillväxt och service i Hållnäs?

C: Ja – VA behöver prioriteras, såväl reinvesteringar som nya lösningar och utbyggnation.

KD: Ja.

Kommer Hållnäs att ha en fungerande träffpunkt eller dagverksamhet för äldre om fem år?

C: Ja – om man vill träffas regelbundet, nog löser driftiga Hållnäsare det i samverkan med kommunen! En träffpunkt kan med gemensamma krafter skapas – men en helt kommunal sådan kan inte utlovas.

KD: Ja.

Kommer kommunen uppmuntra uppstart pensionat/boende och restauranger på

hållnäshalvön?

C: JAAAA – kommunen ska vara (och är idag) behjälplig till alla som vill utveckla och satsa i kommunen. Finns det något specifikt projekt som är i startgroparna som vi inte känner till som kommer behöva lite uppstartshjälp i form av info mm? Hör av er så kan vi guida vidare till rätt hjälp i kommunen.

KD: Ja.

Kommer vi se fler publika laddstolpar vid t.ex. affären i Edvalla och/eller offentliga platser? 

C: Ja, det tror vi kommer komma på något vis. Men de kommer nog inte vara i kommunal drift. Se tidigare svar.

KD: Ja.

Kommer gatubelysningen i Hållnäs förbli intakt?

C: Nej, intakt gatubelysning är just problemet i hela Tierps kommun, även Hållnäs, den blir uttjänt över tid om den inte underhålls.

Ja, till att kommunen ska vara tuff mot Trafikverket som faktiskt har ett nationellt ansvar för sina vägar. Där ingår även belysning.

Ja, till att reinvestera i de delar som ska vara kvar enligt belysningsplan så att de uppfyller kraven gällande säkerhet och driftduglighet.

Ja, till överlåtandepeng för de som vill ta över.

Ja, till fler belysningspunkter om intresse finns för investering. Då medfinansierar kommunen nyuppsättning! Dvs då är gatubelyningen inte intakt, den utökas med hjälp av kommunen.

KD: Nej.

Kommer kommunen verka för att utöka bussförbindelser eller motsvarande t.ex. mellan Romsmaren/Fågelsundet och Skärplinge?

C: Ja, vi verkar alltid efter kända behov när kommunen årligen möter regionen som ansvarar för kollektivtrafiken. Viktigt att behov lyfts fram, exempelvis genom att skicka synpunkt till kommunens medborgarservice. Då har vi på papper när vi möter regionen att det är efterfrågat och finns ett reseunderlag i det fall de beslutar utöka.

KD: Ja.