top of page
Sök
  • Åsa Norling

Samtalet 25 april om havsbaserade vindkraftparken Najaderna

Tack alla ni som deltog i det öppna samtalet om vindkraftparken Najaderna förra veckan på Bygdegården Gröna Lund.


Samtalet leddes av Hela Sverige ska Levas projekt Förankrad i med- och motvind. Det var tänkt som en introduktion till olika aspekter och frågeställningar som en bygd där vindkraft planeras behöver fundera över, oavsett vilken inställning man har till vindkraft.

Flera lokalpolitiker deltog som observatörer vid samtalet.


Hållnäs Sockenråd, som initierade samtalet, har inte tagit ställning varken för eller emot Najaderna, och kommer troligtvis inte att göra det heller.

Bakgrunden till samtalet var en fråga från några av kommunens politiker, hur boende i Hållnäs ställer sig till den föreslagna vindkraftparken Najaderna.


Sockenrådet kommer att fortsätta bevaka frågan och verka för en öppen och seriös lokal dialog.

Det finns många frågor att söka svar på, och det här inlägget kan komma att uppdateras inom kort.


Här nedan finns länkar till myndigheter och utredningar mm som samtalsledaren Jenny Breslin nämnde under samtalet 25 april.


Längst ned i inlägget finns även några frågor och svar från Eolus (vindkraftbolaget som vill bygga). Vi uppmuntrar dig som vill ställa frågor att göra det direkt till Najadernas projektledare (se länk till Eolus hemsida). CC:a Hållnäs Sockenråd (om du vill) så samlar vi kunskap lokalt - info@hallnas.info.




_____________________


Frågor från boende i norra Hållnäs till Eolus om Najaderna. Svar från projektledare Måns Larsson, april 2024


1. Fråga: Vilket/vilka bolag kommer äga vindkraftverken (vkv) när de är på plats?


Svar: Vi vet idag inte vem som slutligen kommer att äga vindkraftsparken. Eolus är en projektutvecklare och vi säljer projekten innan driftsättning till en slutlig ägare av parken. En havsbaserad vindkraftspark är en investering på många miljarder vilket kräver en långsiktig investerare med stort kapital. Eolus finns ofta kvar och sköter teknisk och administrativ drift av parken på uppdrag av ägaren under lång tid efter driftsättningen.


Fråga (forts.) Det har uppmärksammats att diktaturer som Qatar och Kina äger eller planeras äga flera vkv till havs och på land i Sverige. Hur ser Eolus på detta utländska ägande?


Svar: Eolus har aldrig sålt till någon aktör från Kina eller Qatar och har inte för avsikt att göra det i framtiden heller. Sedan 1 december 2023 finns dessutom ny lagstiftning (Lag (2023:560) om granskning av utländska direktinvesteringar) som reglerar utländska direktinvesteringar i skyddsvärd verksamhet Sverige. Elförsörjning är ett av de områden som lagen anger som samhällsviktig verksamhet. Försäljning av vindkraftsparken kommer därmed att kräva godkännande av Inspektionen för strategiska produkter som är den myndighet som hanterar granskningarna enligt den nya lagen.


2. Fråga: Eolus motiverar vkv-parken i MKB:n (miljökonsekvensbeskrivning) med att det finns ett stort el-/energibehov i Sverige och speciellt i Uppsala och Gävleborgs län samt att vkv skulle bidra till att Sveriges klimatmål uppnås. Hur säkerställs att producerad el/energi kommer Uppsala och Gävleborgs län och därigenom Sveriges klimatarbete till godo?


Svar: Det är viktigt att skilja på elproduktion och elhandel. Oavsett vem som äger en anläggning och vilka avtal de har på elhandelsmarknaden så ökar lokal produktion effekten i de lokala näten vilket både möjliggör etablering av nya industrier och elektrifiering av befintliga industrier. Genom att öka utbudet av billig grön energi i regionen skapas förutsättningar för elektrifieringar av befintliga industrier.


Elektrifiering av industriprocesser har potentialen att minska koldioxidutsläppen betydligt, samtidigt som det ökar energieffektiviteten och konkurrenskraften för dessa industrier. Dessutom finns det en stor efterfrågan på etablering av nya verksamheter där det finns en stabil försörjning av billig grön el. Företag inom sektorer som t.ex. datacenter, elektrifierade transporter, gröna industrier söker aktivt efter platser med tillgång till förnybar energi för att minska sina koldioxidavtryck och dra nytta av de långsiktiga kostnadsbesparingarna som gröna energilösningar kan erbjuda.


3. Fråga: Finns några planer på att tillverka vätgas av producerad el?


Svar: I Najadernas ansökan ingår ej produktion av vätgas, men det är ett bra exempel på en industriell process som kräver mycket grön och billig el.

Fråga: Om så, planeras denna injekteras in i det planerade vätgasnätet Baltic Sea Hydrogen Collector?

Svar: Inga vätgasplaner ingår i Najadernas ansökan, men det är därmed inte uteslutet att sådan anläggs i anslutning till parken. Det behöver inte vara Eolus som anlägger – men elproduktionen möjliggör vätgasproduktion. Skulle detta bli aktuellt krävs en egen miljöprövning för det.


4. Fråga: Det anges i MKB att parken ska vara i drift i 45 år. Det är 15-20 år längre än de 25-30 års livslängd som vindkraftverk till havs idag generellt bedöms ha. Hur kommer Eolus fram till så lång livslängd?


Svar: De vindkraftverk som för närvarande upphandlas har en förväntad livslängd på 35 år. Med tanke på osäkerheterna i tillståndsprocesser och långa ledtider hos leverantörer för kritiska komponenter, tillsammans med den snabba utvecklingen inom vindkraftssektorn, är det troligt att de turbiner som kan användas för Najaderna kommer att ha en drifttid på upp till 45 år. Dessutom syftar miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) till att beskriva miljökonsekvenserna, där vi alltid utgår från maximal inverkan, oavsett hur det i slutänden faller ut. En längre drifttid har mer påverkan än en kortare drifttid, alltså ansöker vi om maximal möjlig livslängd.


5. Fråga: Utsiktsplatsen vid Rödhäll är ett känt och populärt besöksmål med en storslagen vy ut över öppet hav. Det finns anlagd grill, utsiktsplats och en nyrenoverad övernattningsstuga "Sälstugan" bland annat. Rödhäll bör också vara en av de platser där den planerade vindkraftplatsen riskerar upplevas som mest störande. Trots det saknas den platsen i de fotomontage som tagits fram. Varför har inte Rödhäll tagits med vid val av platser att lyfta fram i fotomontage?


Svar: Parken kommer att vara synlig från flera platser längs kusten, och projektet har tagit fram fotomontage på utvalda platser, inklusive Fågelsund och Björns fyr, som ligger nära Rödhäll. För att ge en realistisk bild av hur vindkraftverken kommer att synas, rekommenderar vi att man tittar på dessa montagesbilder. På bilderna från Fågelsundet är vyn delvist täckt av vegetation, vilket kanske inte är fallet vid Rödhäll. För en mer exakt uppfattning kan man då istället titta på montagen från Björns fyr, som dessutom ligger närmare parken än Rödhäll. Det finns även en Synbarhetsanalys i Bilaga C2 – Landskapsanalys (på sidan 54), där man på en karta kan se hur väl vindkraftverken är synliga från olika platser längs kusten.


6. Fråga: Hur mycket plaster, komposit mm beräknas släppa från vkv under dess livslängd (i kg)?

Mikroplaster, färg mm nämns inte i MKB, trots att detta ofta diskuteras och frågetecknen är många. Det finns studier som beräknar att uppemot 10% av total vikt lossnar från vkv i form av mikroplaster, färg m.m. under dess livslängd. Med rotorblad på 20 ton/st ger det 6 ton mikroplaster färg m.m. totalt per vkv. Även om det bara är en tredjedel av detta som faktiskt lossnar blir det ändå 2 ton per vkv. Multiplicerat med 67 st vkv ger det 134 ton mikroplaster totalt. Hur ser Eolus på detta?


Svar: Det finns inga belägg för att vindkraftverk avger några väsentliga mängder mikroplaster och har därför inte hanterats som en separat fråga i MKBn. Naturvårdsverket har släppt en rapport som visar på att ett verk genererar cirka 0.15 kg mikroplaster per år, det går att läsa mer om detta via här: Frågor och svar om vindkraft/Mikroplaster (naturvardsverket.se)


7. Fråga: Hindersbelysningen beskrivs enbart kortfattat i MKB med hänvisning till att den "ska uppfylla gällande lagstiftning", vara blinkande, starkt vitt och rött ljus. Hur kommer belysningen lysa upp natthimlen? På YouTube finns filmer som visar blinkande vkv nattetid, se t ex video "Flashing red lights from wind turbines seen every night for dozen of miles". https://youtu.be/fybhQAc6xKQ?si=of-r4e9rzEEj_Wzo

Är det motsvarande ljus som på den videon som kommer installeras?


Svar: Det är svårt att bedöma vad för typ av ljus som videon visar. I dagsläget är reglerna kring hinderbelysning att vindkraftverk som är högre än 150 m ska markeras med blinkande högintensivt vitt ljus samt lågintensivt ljus för att synas för luftfarten. Det högintensiva ljuset ska lysa under hela dygnet, men ljusstyrkan får anpassas under dygnets olika timmar. På natten kommer verken upplevas på ett annat sätt visuellt än under dagtid. Nattetid syns ju inte själva verken utan det är belysningen som står för intrycket. Denna visuella effekt kan måhända upplevas som mer svårt att vänja sig vid än åsynen av verken dagtid. Å andra sidan är det kanske inte i huvudsak nattetid som man vistas ute eller tittar ut över landskapet. Man bör också minnas att de atmosfäriska förhållandena påverkar hur pass mycket, och hur långt, som belysningen syns. Det finns skymning och natt bland de fotomontage vi har tagit fram


När det gäller regelverket så håller Transportstyrelsen på att se över föreskrifterna som vi måste följa. Detta sker under 2024. Diskussioner förs om att hinderbelysningen ska vara behovsstyrd, vilket innebär att den endast ska slås på när ett flygplan eller liknande närmar sig parken. Det diskuteras även i vilken utsträckning parken behöver vara markerad med vitt högintensivt ljus eller om det räcker med medelintensivt rött ljus. Om dessa ändringar blir verklighet minskar påverkan för närboende. Slutlig utformning av hinderbelysning kommer att anpassas och utformas enligt de bestämmelser som gäller vid uppförandet.



Fråga: Fonderas medel för att säkerställa framtida kostnader gör nedmontering av verk och bortförande av fundament? Om så, hur mycket?

Svar: I ansökan föreslår vi: Säkerheten, som ska ställas senast när anläggningsarbetena påbörjas, ska uppgå till 6,2 MSEK per uppfört vindkraftverk i 2023 års prisnivå.



--------

Blogginläggets omslagsbild är från Eolus Fotomontage av hur Najaderna skulle te sig visuellt från olika platser längs kusten. Se Eolus hemsida för mer information om det.

238 visningar

Senaste inlägg

Visa alla

Comments


Inlägg: Blog2_Post
bottom of page